Lätt panik som egenföretagare

Lätt panik som egenföretagare

Det är ingen nyhet att det är tufft att driva eget företag. Ännu tuffare är det förstås att vara nyföretagare. I mitt fall har det redan gått två år! Jag vet faktiskt inte om jag kan kalla mig för nyföretagare längre? Under mina år på olika kreditupplysningsföretag har jag fått lära mig att risken för att ett företag ska hamna i obestånd rent statistiskt är mycket högre för företag som är yngre än tre år än de som klarar sig längre, så enligt statistiken får jag väl anse mig som ny fortfarande?

Lätt panik

Det är så enkelt i början tänker jag nu två år senare. Man registrerar företaget och har tusen idéer i huvudet. Adrenalinet och alla affärsidéer sprutar ut ur kroppen. Den finns inga ramar, ingen historik, ingen tidigare omsättning eller resultat som man ska överträffa. Hela världen står öppen. Sen kommer år två…Lätt panik som egenföretagare

Första halvan av vårt andra år hade vi en liten explosion av nya kunder och jobb och vi jobbade så svetten rann. Ofta till en timpenning som var helt åt he…, men vad tusan vi körde ju påååå! Äntligen fick vi ut löner, nya affärer kom in, våra befintliga kunder återkom med fler uppdrag och vi sa aldrig nej.

Och så kom sommaren igen. Proppen går ur. Alla kopplar ur och kopplar av och jag gjorde likadant. Jag hade i och för sig en grym internetuppkoppling i Grekland, både via wifi och ”roam like home”, men jag ville inte vara inloggad och påkopplad hela dagarna. Jag ville stänga av min hjärna. Precis som våra kunder och prospekts. De är ju människor av kött och blod precis som jag och vi behöver alla stänga av av våra servrar (hjärnor) för att leva och inte bara överleva.

Den här nedkopplingen innebär självklart att våra intäkter sjunker dramatiskt under en period. Det är inget nytt och inget oväntat. Den panik jag pratar om handlar om att jag under hösten måste tänka annorlunda så att vi får en balans i de tjänster vi levererar och inte hamnar i en flaskhals där en person har mer jobb än vad som är mänskligt och de andra ingenting att göra. Jag kommer inte längre kunna köra på och sälja allt och vara 100 procent kreativ. Ännu värre är att jag förmodligen kommer bli tvungen att tacka nej till vissa uppdrag.

Så här sitter jag nu med min lätta panik mitt i högsemesterperioden den 28 juli och vill bara påta i trädgården, fortsätta renovera mitt hus, läsa böcker, åka och bada, ladda ner mer musik, dricka rosé, resa, leka med kompisarna, sova två timmar på eftermiddan och inte jobba alls. Kommer jag verkligen kunna dra igång alla motorerna i höst och köra järnet och toppa förra året?

Svar: Ja som fan! 🙂

Min panik överskuggas många gånger om av att jag älskar mitt jobb och att jag är så sugen på att köra igång igen i höst!

Fram till dess fortsätter jag gå runt i mina flipp-flopps och ladda batterierna med d-vitamin.

 

Leave a Comment

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.